Snubblade över denna skiva för ett tag sedan. David Sylvians röst går rakt igenom mig. Jag kan inte värja mig. Det är mörkt, vackert och tankarna förs till Scott Walker dock med en mer subtil ton.
Åh, en härlig samling är det här. Varken mer eller mindre. Omslaget skvallrar om innehållet som är lekfullt och sprudlar av liv. Några favorit låtar är "Let her dance", "Mr Fox in the Fields""High-speed French Train""Le Grand Choral". Älskar även detta.
Jag skulle gärna dansa tryckare till en sån låt som "Albatross", hålla fast vid nån i ett postapokalyptiskt hav av eld och brus. Eller, hålla fast vid nån i den vanliga röra vi kallar livet.
Det bästa från TRE världar: girlgroupstämmor, psykadeliska syntar och vad man gärna vill kalla för "afrikanska" rytmer. Eller är det kanske basen... Lätt och tungt, avigt och svängigt.
Min morgons soundtrack. Lyssna gärna på tilläggslåtarna också de får det att pirra i min mage. Jag tror jag lyfter från marken. Wonder people (outtake), you set the scene (alternate mix) och en avslutning med galet virvlande Lauging Stock.
Ja jag lyssnar på den varje dag och tänker Det handlar ju om mig! När jag inte har den på i högtalarna har jag den roterande i huvudet, trots det är den inte utsliten. I most like Dylan myself, I said shocking! well he said something I didn't understand... cause he came from the south of Sweden.. he spoke just like a Dane.